Dag 181

181.

1, Att varje gammal möglig sölvesborgare väljer att bli hårdrockare sedan cirkusen kom till stan är för mig riktigt underhållande. Förlåt, menade inte cirkusen, menade SRF. Inte så att jag ogillar festivalen alls, mer fenomenet. För det är ett jävla fenomen. Jag tänker på de stackars anemiska pubertetspojkarna i bokelundskolans matsal när de osäkert tar sig fram till mjölkbaren för att få sin dagliga dos kalcium. Jag tänker på när de vänder sig mot mig och säger: "ska du ha ett glas mjölk? Häng med till Lasses så bjuder jag på en böjare. Veganjävel." Och alla de gånger högstadietöserna tittade snett på mig och mina vänner för att vi inte älskade Emilia med låten "big big world". Tjejer och killar tog mod till sig och smällde på crazy frog i sina gigantiska mobiltelefoner och sjöng med. "Na na da da ding ding ding". Sen sa de till oss att vad vi lyssnade på bara var dunka dunka.

Några år senare är de alla svartfärgade i frisyren med vita slingor i luggen och har skinnpaj och tatueringar. De rockar fett en hel vecka om året.

NEJ JAG ÄR INTE LÅNGSINT!

2, Idag har jag tjuvlyssnat på när mina frasiga gårdstanter gnällt över livet. De sitter nere på innergården och låter sin hy friteras till våffelkonsistens och sedan lipar de nasalt med skånsk dialekt. Asroligt. "WÄ WÄ WÄ WÄ WÄ WÄ WÄ" låter det.

3, En dam mailade mig idag och frågade om jag ville vara med och prata i "ligga med p3" på radio. Så jävla känd är jag. Tyvärr jobbar jag när de ska spela in. Tack vare fina frun kommer jag arbeta inom media innan nästa sekelskifte. Kanske.

HEJDÅ!


Blobfish

Dag 181

181. Svängiga humorlåtar:



Male prostitution seems to be my only option




De här låtarna är alltså bra i verkligheten. Varför känns det så konstigt att tycka om skämtlåtar?

Dag 180

180. Åh, refrängerna. Åh, vad det känns bra.








Dag 179

179. Skiter i kroppsveckan. Känner mig oinspirerad och förbannad. Det är ju själve fan att jag är så väluppfostrad att jag inte kan vara otrevlig, snäsig och jävlig när jag blir arg. Jag kan bara vara det mot folk jag känner väl. Annars är jag fan trevlig även om insidan kokar. Det börjar bli dags att vända på det beteendet och säga ifrån ordentligt. Jävla idiotjävel. Go home.

Dag 178

178. Jag är lite sugen på att inte skriva någonting någonsin igen. Blir helt trött i hjärnan så fort jag tänker idag. Sen blir jag direkt sugen på att köra en kroppsdelsvecka nu efter fiskveckan och då blir jag peppad på att skriva allt. Ska vi ta måndag? Ska vi ta bräss?

Måndag: Bräss

När jag var liten och kikade igenom min mors "vår kokbok" blev jag alltid rädd och intresserad när jag slog upp brässidan. Jag frågade mamma hela tiden vad en bräss var, men hon kunde inte svara. Under senare år började jag brässtänka igen och försökte finkamma internet på intressant fakta. Jag låtsades i alla fall. Hade jag verkligen finkammat hade jag säkert hittat, men jag är ingen pluggis. Jag är en latmask som bara läser rubrikerna i tidningen. Jag hittade trots allt brässen för något år sedan och den är intressant! Först trodde jag att bara djur hade bräss, men fan heller. Kanske jag trodde det för att de där anatomimodellerna i skolan aldrig hade en stor körtel framför hjärtat att plocka bort.

När vi är små och tonåringar är brässen riktigt viktig. Den är en körtel som hjälper till att utveckla vårat immunförsvar. Sedan blir den mindre och mindre ju äldre vi blir. Kanske man inte får veta att brässen finns för att barn och tonåringar inte anses vara fullvärdiga människor i naturkunskapsböcker från 90-talet.

I och för sig får man ju höra talas om thymus en del och det är ju brässens mellannamn. Är jag den enda som inte gjorde den kopplingen under barndomsåren när man kikade igenom inälvsmatsidorna i morsans kokbok? Jag kanske är en av de få som vid 25-års ålder inte besitter tillräckliga kunskaper om brässen. Jag kanske ritade snoppar in anteckningsboken när fröken Kjell gick igenom immunförsvarets utveckling.



I vilket fall som helst så kan man äta brässen. Inte människobrässen för det är olagligt, men kalvbräss till exempel. Om någon som läser det här inlägget har beställt in thymus med bea och pommes, på en fin restaurang, får ni gärna göra er hörda och berätta om smak och konsistens. Tack.



"Aptiten är nu svårt retad, men tillfredställs inom kort med en förning av först kalvbräss med murklor och silverlökspuré, och därefter långkokt kalvlägg med risotto."

Dag 177

177.

Söndag: Final-Såghaj

Man vet nog inte säkert vad såghajen använder sin såg till. Antagligen är sågen till för att döda eller skada byten. Inte världens mest praktiska evolutionslösning men den verkar funka. 

 





Dag 176

176.

Lördag: Dugong

Dugongen är väl det djuret som man förr i tiden misstog för sjöjungfrur va? Om man kisar och tittar åt ett annat håll kan de nog vara rätt lika. Dugongen betar på havsbotten, men bara i grunda vatten för de måste upp och andas då och då.




Dag 175

175.

Fredag, Midsommar : Stenfisk

Den är giftig! Som fan skulle jag nästan kunna säga. Om man ställer sig på en stenfisk är det ganska vanligt att benet svullnar upp och blir svart. Svart som mörkaste amputationsnatten. Över hälften av alla som promenerar på stenfiskar dör.








Dag 174

174.

Torsdag: Klumpfisk

Det roligaste med den här fisken är dess utseende. Den gör liksom inget speciellt som jag tycker är värt att berätta om. Tror den kallades solfisk förr i tiden för att den måste upp och andas eller äta mat eller nåt sånt, och då trodde sjömännen att den kom upp för att sola sig. Jag antar att den kanske inte är världens snabbaste, grundat på att den är helt felgängad. Den har i och för sig något som heter analfena. Känns knäppt.


Dag 173

173.

Onsdag: Marulk

Det här är en fruktansvärt ful fisk som kan bli upp till 2 meter lång. 2 meter ren och skär fulhet. Den fiskar sina byten med ett redskap den har i pannan. Munnen är enorm och röven är liten. Eftersom att munnen är så stor så skapar marulken ett rejält baksug när den öppnas och då dras maten in i munnen automatiskt. Istället för att jaga maten så suger den i sig den alltså. I Norge heter marulken breiflabb.


 



Kolla tassarna!

Dag 172

172. Jag går ifrån veckans fisktema en liten stund för att spy galla över jordens minst livsvärdiga väsen.  Jag är just nu sjukligt förbannad. Det finns två saker som gör det svårt att cykla genom livet. Självklart finns det fler aber som kan sätta käppar i cykelhjulen, men bara två riktigt seriösa. Jag kan ta de flesta hinder med ett litet stressat leende. De flesta utom:

1. Sniglar. Här är nog kommentarer onödiga. Jag har redan vid ett annat tillfälle förklarat mitt hat mot sniglarna.  

2. Mygg/knott. Det är svårt att sjunga med i fräna låtar på väg till jobbet när man riskerar att likt en brugd fylla hela magsäcken med småkryp för varje andetag. Jag överdriver inte om jag säger att allt protein jag behöver för ett helt år får jag i mig under sommaren i form av insekter. Dessutom förlorar jag synen när gud snärtar knott mot mina ögonvitor non-stop.

Förresten, finns det någon anledning till att sniglar och myggor och knott finns alls? Vad ÄR de bra för?

Och när våren kommer har man glömt allt det där och köper nya fina gadgets till sin cykel och tar sig stolt ut på vägarna igen.


Dag 172

172.

Tisdag: Brugd

Det blev haj idag igen. Inte så konstigt egentligen om man kollar på den. Brugden är den näst största fiskarten. Den simmar med munnen på vid gavel och ser riktigt korkad ut. Men den är snäll kan du tro! Den är snäll fast den är stor. Brugden äter bara plankton och måste därför simma runt och se ut som ett skämt, annars blir den aldrig mätt. Tänk att den kan bli upp till 13 meter lång och bara äter mat som oftast bara kan ses via mikroskop. För att kunna få i sig det som krävs för att överleva måste den äta konstant. Och se ut som ett jädra skämt. Ett äckligt gälskämt.






Dag 171

171. Hej. Nu har jag sett en rolig dokumentär om djur som lever i vatten. Jag har dessutom tröttnat lite på att känna känslor, så jag tänkte försöka mig på en fiskvecka.

Måndag: Epåletthaj

Det är lite svårt att hitta fakta om den här hajen. Har redan provat TVÅ länkar som inte ger mig mycket att hänga i min lilla trötta och något vissna julgran. Vi snackar i vilket fall haj. En liten hajusling som har slutat simma och börjat använda sina fenor som ben. Den går längs havsbotten och ser förträfflig ut medan den äter sniglar och räkor och annat gott. Tydligen är epåletthajen en bambuhaj. Detta säger mig INGENTING.



Nu tänker du kanske "jaha, och alla levande varelser på jorden är byggda av samma matreal men den ser ut så där och jag ser ut så här, det är fan för rart!". Precis så tänker jag också.

Dag 170

170. Idag var den stora syrran-lämnar-mig-ännu-en-jävla-gång-dagen. En riktig pissdag om du frågar mig.
Det blev till att tjura lite extra idag.


Dag 169

169. Nu måste jag upprepa en låt.



It's just that I've been losing so long

Dag 168

168.
 

Fredagen den 17/6 2011= den stora mittimellanstora mellanlilla storlilla möbeldagen.

Dag 167

167. Hej. Alla mina grannar är alkisar. De är alltså seriöst sorgealkoholiserade.

Granne 1: Kryper utanför min dörr mitt i natten. Ringer sedan på min dörrklocka 5 miljarder gånger. Där jag öppnar säger hon en massa skit och börjar släpa sig in i min lägenhet för att låna toaletten och en kudde så hon kan sova i trappuppgången. Jag säger att hon ska ge fan i att sova där och att jag ringer en låssmed. Då hittar hon sin nyckel och drar sig längs med golvet in till sig själv och tvingar mig att tacka ja till att bli bjuden på oxfilé. Det var inte läge att berätta för henne att jag är vegetarian.

Granne 2: Sitter med sin fru varje jävla helg och dricker 50/50 groggar och kollar på tv med volymen på full patte eller gratisspotify på högsta möjliga volym så jag hör vilken reklam som spelas ungefär varannan minut. När jag knackar på så säger de att jag kan ta ett glas vin med dem. De har valt att måla hallen limegrön och ett sovrum i persikospya.

Granne 3: Vet allt om hundar, livet och människor. Han rastar hunden och berättar om någon i hundrastgården som hotat honom till livet och därför bär han nu kniv med sig. När han vallat klart hundstackarn går han hem och häller BiB-rövtjut i ett stort dricksglas. Klockan ett. En fredagseftermiddag.




Dag 166

166. Idag har jag tappat sugen. Det blev som att världens all smet och gegga samlats i min skalle för att rinna ut genom min näsesnok. Jag bara snorar och flåsar. Det ska bli friskt värre till helgen, men just nu får det vara lite halvsjukt och äckligt.



Så ser jag ut när jag snyter mig.

Dag 165

165.


Sov nu så gott bestemor. Det var en fin dag, du hade gillat den.

Dag 164

164. I "HJOURNALEN" nr. 1/2011 står det om dagcentret Måsens Fabrik. Det är ett vanligt dagcenter med vanliga arbetsuppgifter för brukarna, ser det ut som. Brukarna fixar lite här och klipper lite där och sorterar och rensar. Det verkar bra. Man får se några vanliga bilder på ett gäng vanliga människor, som har något slags funktionshinder, medan de utför sina arbetsuppgifter. Så långt är allt väl. Läser man sedan texten ser man att brukarna tycks vara någon form av fantasiväsen. I alla fall om man ska tro författaren av texten.

"Det är viktigt att arbetet som utförs på Fabriken inte skapar någon arbetspress hos brukarna men vissa arbetsuppgifter genomförs med en tidsbegränsning för att det ska kännas "på riktigt". För att komma så när verkligheten som möjligt så har Fabrikens brukare givetvis också 4 veckors semester."

Arbetarnas arbete är alltså inte på riktigt. Det de gör är inget arbete och deras arbetsplats tillhör inte verkligheten.

Dag 163

163. Världens kanske mest motbjudande konserverade mat. Mat med tänder är nog per automatik kräkframkallande.

 

Dag 162

162.

Dag 161

161. På tisdag begravs min bestemor. Det är bara det.


Dag 160

160. Jag har blivit sumpig på att uppdatera här har jag märkt. Anledningen kan vara sommaren, trötthet, förvirring eller tbc. Jag har ingen aning.

Jag googlade getbajs, har inte hittat något bra svar.

Kollade det där med sniglarna, hittade massa bra svar. Skalet växer hela tiden. De bygger på det nerifrån, såklart, med typ kalk och skit som de samlar på sig genom vad de äter. Men det finns mer kring sniglar att ta reda på. Och det ska jag.

Ha, nu undrar jag ännu en ny grej. Är det sant att man fick eller får pengar (kanske 5 kr) per par skatfötter man lämnar in till någon myndighet i Sverige? Så får man pengarna sen av länsstyrelsen. Man ska alltså döda en fågel, skära av den fötterna och sedan lämna in dem för att få aslite pengar. Är det någon mer än gotlands-Annie som har hört detta? Jag är asnyfiken.


Här är nån som tjänat 15 riksdaler!

Dag 159

159.


och


Dag 158

158. Nu undrar jag en ny sak. Vad är snigelskal gjort av? Byter de skal ibland? Gör de sina egna skal? Om de vill ha större skal så tänker jag att de borde byta, för skalet kan väl inte växa? Hur håller snigeln fast sitt skal? Böjer den in ryggen lite precis i skalmynningen eller ligger skalet bara ovan på och är fastsuget? Varför har de skal? Jo det är för att de ska kunna gömma sig lite om de blir attackerade. Men hele snigeln går väl inte in i skalet?

Sniglar är för övrigt asäckliga och jag hatar att de kommer fram precis när det är som goast att cykla. Jag hatar när man väjer för en snigel och därför råkar köra över en annan så det frasar och skvätter. Jag hatar den gången jag råkade köra över en snigel och den daskades upp på mitt ben. Jag hatar också små snigelbebisar som trillade in i mina sandaler när jag var yngre och så råkade jag mosa dem så sandalerna blev rent kladdiga.

Sen förstår jag inte varför man äter snigel med banan i Vietnam. Jag fattar inte heller varför de har en vegetarisk snigel med banan på en vegetarisk restaurang.

Hittade denne bilden! Det är en giant african land snails anatomi. Den har lunga och njurar inne i skalhelvetet! Och penis och vagina på ryggen. Anus på lungan. Va i helv...




Dag 157

157. Hej. Nu ska jag snart till jobbet men jag undrar en sak. Varför är getbajset i små bollar? Småbollar. Små småbollar. När jag var i Värnamo sist så tog jag och Sanna en liten promenad i den gudsförgätna staden. Då stötte vi på en bajsnödig get som bajsade. Det såg så jävla konstigt ut att jag är säker på att både jag och Sanna stod knäpptysta med munnarna öppna och bara tittade. Geten hade ett rätt ordentligt tilltaget analhål där det rasslade ut massa små bajskorn. Varför är de så små och inte korviga? Googla åt mig!

Dag 156

156. 


Dag 155

155.








Dag 154

154. Idag har det varit svårt att välja svamp och hund.

 




Vilken ska man ta, vilken ska man ta?

Dag 153

153. Min nyaste bästa fisk är tångulken. Den har nästan utvecklat sina fenor till ben som den spatserar på havsbotten med. Den ser lite ut som en kameleont i fiskform. Nej det är så roligt att titta på tångulkar att det inte går att beskriva.


Dag 152

152. Jag undrar om det är ett psykopatiskt drag jag har eller om det är ren nyfikenhet som gör det. En känsla av att det vore kul att se hur det fungerar och hur det ser ut inuti.

När jag var liten, kanske 7 år, fick jag höra att daggmaskar lever även om man delar dem på mitten. Jag valde att separera en masks röv från huvud med en plastspade och med asfalt som underlag. Det blev bara mos. Jag drog spaden hårt fram och tillbaka över maskens rygg tills hudens innehåll hade krupit ut mot ändarna. Då fick jag panik och började hacka isär masken. Ingen del överlevde.

Jag vet att jag drevs av intresse och nyfikenhet men jag är övertygad om att äcklet gav mig en liten extra sporre i operationen. Jag hade ju kunnat bli så äcklad att jag slutade.


RSS 2.0