Dag 319

319. När jag var yngre brukade jag och mina vänner ofta skriva brev till varandra. Vi lämnade små lappar eller långa romaner med rolig, sorglig, kärleksfull eller skvallrig text. Breven överlämnades ofta i skolan. Det är inte omöjligt att vi hade tråkigt där under tyskalektionerna på bokelundsskolan och tog oss några minuters mental rast genom att skriva till varandra.

Ikväll när jag såg på "så mycket bättre" dök ett starkt minne upp. Ikväll var det Mikael Wiehes dag. Där sjöng Tomas Ledin en låt jag bara kan texten på. Jag har inte lyssnat på låten. Texten fick jag skriven på en bit papper av min då och fortfarande allra bästa vän. Och jädrar vad tårarna rann när han sjöng. Och de rann redan då, när jag läste brevet första gången. Sanna, fan vad jag älskar dig.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0