Dag 212

212. Tre dagar i sträck har jag mött en liten hare. Varje gång på samma ställe, vid samma tidpunkt. Jag blir en galen gammal tant av sånt och säger gärna högt till haren: "God morgon! Är du här idag igen?"

KANINCHEN!


Dag 211

211. Nu ska vi mysa och skratta.



Jag saknar att ha en katt. Det är så värst tråkigt att vara lite allergisk och ha en allergisk inneboende. Funderar seriöst på att skaffa en sphynx. Problemet är att de inte är världens finaste och inte heller särskilt billiga. Vi snackar 10 000kr's katter.


Dag 210

210. Ibland när man var liten och skulle åka pulka kunde man bli kissnödig. Man hade overallen uppdragen till öronen och frös om kinderna men svettades om kroppen. Om man då skulle kissa utomhus, för att slippa missa några roliga pulkaminuter, gällde det att vara snabb. Det blev väldigt fort kallt. Jag kommer ihåg en gång när jag hade en extra fin overall på mig. Den var blommig på insidan och rosa och gul på utsidan. Jag drog kvickt ner dragkedjan hela vägen och kastade av mig ytterplagget för att sätta mig på huk och pinka. Självklart kändes det som en lättnad när jag var klar och skulle dra på mig overallen igen. Jag hade bara kastat av mig överdelen, medan underdelen var påträdd ungefär upp till knäna. För att slippa frysa mer än nödvändigt drog jag på mig ärmarna snabbt som en iller. Och blev alldeles varm och blöt på ryggen. Klart jag hade kissat i min egen overall. Smart men samtidigt väldigt osmart.

Dag 209

209. Jag avgudar känslan jag får av den här låten.



I wish I would have seen you in the post office
well maybe I did and I missed it

Dag 208

208. HEHEHE! Den här låten är bra som fan. Men i just den här versionen är det svårt att låta bli att skratta. Inte minst om man spolar till 1:54. "Just a pojfect day". Och igen 2:24.






Dag 207

207. Hej. Nu ska jag berätta lite om vad jag är bra på och vad jag kan.

1. Skala sladdar.
2. Koppla kontakter med nyskalade sladdar.
3. Inte ge upp när tvättmaskinen varken vill starta eller öppna luckan och ge mig min smutsiga tvätt igen.
4. Hämta skruvmejsel och ta reda på information på internet och öppna luckan under tvättmaskinen och skruva loss säkerhetsöppnaren och få maskinen att fungera igen.

DET ÄR SANT! Och detta gjorde jag idag. Istället för att vänta tills imorgon och ringa vaktmästaren så han får göra samma sak, så gjorde jag det själv. Hur jävla råproffsigt som helst.




Dag 206

206. Det här djuret heter havskatt. Inte min favoritkatt.

Förlåt, men jag blir förbannad när jag ser hur ful den är.



Dag 205

205. Pieter Bruegel.


Dag 204

204. Cumulunimbusmoln alltså.


Dag 203

203.















Osv. Osv. Osv. i all härlig oändlighet.



Dag 202

202. I kiwi finns det mycket C-vitamin och kalium.


Dag 201

201.


Dag 200

200. Prick mitt på min 26-årsdag blev bloggen 200 dagar. Det var en riktigt tradig dag. Alla grät och förlorade pengar och oskulden och firman. Sen hade jag inte fått ett enda av de där barnen jag skulle skaffa innan jag blev 25. Det bara regnade istället och blåste och åskade och sen somnade jag innan 21.00 på kvällen för jag jobbade så värst mycket.


Dag 199

199. Om det ser lite konstigt ut med datumen och tiden och allt som har med det att göra, så är det för att jag försöker skriva ikapp mig själv. Jag vill ju ha minst ett inlägg här per dag och nu ligger jag nästan en månad back. Så om jag skriver "idag" så kanske det inte hände den 16:e juli. Jag minns väl fan inte vad som hände då. Om man säger.

Nu ska jag bara berätta att sengångare inte har några framtänder. De har bara 18 kindtänder. De kan även vrida sina huvuden 280 grader. Det bästa är att pälsen växer från magen till ryggen "för att regnvatten ska kunna rinna av lättare". Jag tänker att de borde göra tvärt om där. Eller? Rinner inte vattnet lättare om håret ligger neråt och inte uppåt? Plus! Plus att de växer alger i pälsen som skapar någon slags kamouflage. De ser lite gröna ut.

Okej.

1. Grön päls
2. Överdrivet rörlig hals
3. Inga framtänder

Bubblare:
Jättesmå och glest sittande ögon
Hockeyfrillapäls på huvudet
80-tals-sminkningspäls kring ögonen


=




Dag 198

198. En tjej, jag nämner inga namn, ska ta sig till jobbet. Hon är stressad och tar sig ut till sin cykel, nästan i galopp. Solens strålar gör henne darrig i händerna och klibbig på ryggen. Hon andas djupt och låser upp cykeln. Däcken frasar mot asfalten. Luften är utsläppt. Ingen har punkterat något av däcken. Ingen skada är egentligen skedd, förutom att ventilerna ligger på trottoaren och muttrarna saknas helt. Ingen har stulit eller tagit sönder något. Förövaren vet hur besvärligt tjejen får det när hon ska reda ut att komma i tid till jobbet. Tjyvskallen vet också om att hon aldrig kommer åka fast för det där, för visst är det inte olagligt att lufta cykeldäck?

Det perfekta brottet.


Dag 197

197. Det stora pysseltipset!

I Vintrie finns det en bonde som skapat hemmagjorda fågelskrämmor. För hemmafixarn, som lider av skadedjur och vill bli av med dem, behövs:

1. En pinne
2. Ett snöre
3. En död kråka

Man tar kråkan och knyter fast snöret runt fötterna på den. Andra änden av snöret knyter man runt pinnen som du stoppar rätt ner i marken. Klart!

Det hänger ca. 10 såna pysselfavoriter på en åker.







Dag 196

196. Hej. Idag mötte jag denne killen på cykel. Han hade samma ansiktsuttryck dessutom. Och samma frisyr. Jag tror det var han i alla fall. OM han inte åldrats något alls sedan han spelade tokstolle i "the bodyguard".


Dag 195

195. En dag när jag cyklade till jobbet så mötte jag en snygg kille på vägen. Han såg mig rakt in i ögonen och log och sa "wow". Gillar det! Rätt skön känsla! Ibland vill jag att det ska hända lite oftare. Och med snygg kille menar jag inte gammal gubbe. Gamla äckelgubbar kan hålla käften istället, så lever de lite längre. Alltså jag menar att gamla gubbar som är äckliga har nog inte så hemskt många år kvar att leva. Men lite lite längre kan de ändå få fortgå. Bara de håller käften.


Dag 194

194. Inatt drömde jag så fint om alla inlägg jag skrivit här den senaste veckan. Sedan vaknad jag och kom på att jag inte skrivit nåt alls. Det bästa är att jag skrattade nöjt åt mig själv i drömmen. Det är inte det bästa förresten, det är det sämsta. För jag minns inte vad jag skrev. Kommer bara ihåg en liten grej om tonåringar och att jag tyckte att alla vuxna människor gått igenom tonåren. Inte så roligt att läsa nu i efterhand. Det saknar liksom en viss finurlig poäng.

Nu skriver jag från jobbet och här finns inte många bästa bilder som jag vågar använda. 
Bara den här. 

 

Sjölajon.


Dag 193

193. Nu undrar man kanske hur ananasar växer? Växer de i träd? Hänger de i buskar? Tittar blasten upp ur jorden? NÄ FÖR DET GÖR DEN INTE. Ananaser eller ananasar? Vad heter de i grupp?





Ananasar växer i buskar, ja. Men de hänger inte som några tunga blommor från en stadig gren.

"Ananas är en meterhög, flerårig, tropisk ört där bladen sitter i rosett. En kort, axlik blomställning bär de rödvioletta blommorna. Varje blomma mognar till ett bär och ananasfrukten uppstår genom att dessa bär växer ihop. Stjälken växer igenom frukten och avslutas med en liten bladrosett, vilket ger ananasen dess karaktäristiska utseende."



Man ba VA?! Stjälken genom frukten? Blommor blir bär som växer ihop så det blir en frukt? Rätt fräck uppfinning!





Så här glad kan man bli av att veta hur en ananas blir till.

PS! Det heter varken ananaser eller ananasar. Det heter en ananas, flera ananasfrukter. DZ.




Dag 192

192. Det går så himla fort att förfalla. Kroppen vänjer sig på bara något dygn vid att låta sig misshandlas på allehanda vis. Att sedan vänja sig tillbaka till en livsstil man helst vill ha, är mycket mycket svårare. Det är som en evig dragkamp. Tror jag i alla fall. Eller så är det jag som är lat.

Nu ligger jag många många dagar efter i mitt varje-dag-bloggande. Jag kommer skriva ikapp mig själv retroaktivt. Det finns nog inga andra alternativ om jag nu vill hålla den här bloggen vid liv. Och det vill jag ju. Den äger mig.


Dag 191

191. Sengångare eller vadå? Vad är det för ett jävla hopkok? Det här kräver en ordentlig undersökning.



Den sista gör att det fan blir för mycket. Så HIMLA konstigt djur!

Dag 190

190. Grattis på 190-års dagen. Jävla skitår. Jag göttar mig i att över halva ditt liv har gått och aldrig kommer du åter. Aldrig. Så håll käften.


Dag 189

189.



and you were born with the power of a locomotive
able to leap tall buildings in a single bound

Dag 188

188. Juli månad är en fantastiskt plågsam månad i år. Den kan aldrig ta slut tydligen. 10 arbetsdagar- 1 dag ledigt- 16 arbetsdagar. Om någon skulle vara intresserad av att spendera tid med mig så kan vi ses ALDRIG.

Nu är en för mig helt ny karusell igång. Det ska vändas och vridas under mina lediga timmar. Någon ny ska flytta in i mitt hem.


Dag 187

187. Och en börda jag inte trodde var verklig, för den var så ofattbart omfattande och oerhört otrolig, lättade något. Lättade lite. Det sunda förnuftet och det goda hyfset är visst en bristvara.

Jag är rätt trött. Nästan utmattad. Det är den njutbart vedervärdiga ilskan och det barnsliga hatet som driver mig. Det gör mig lycklig på ett udda plan. Ett udda flygplan. Hejdå

Dag 186

186. Nu ska vi skratta! Jag skrattar hela tiden när jag ser det här klippet.



OBS! Det kanske är en slags humor man bara kan om man sett amerikanska the office. Det är alltså inget klipp med en gullig hundvalp som gungar eller ett barn som tappar glass i huvudet på en gubbe.

Dag 185

185. Ajjemen.




3:53

Sandy, that waitress I was seeing lost her desire for me
I spoke with her last night, she said she won't set herself on fire for me anymore


Kej, kanske inte världens bästa video här va, men poängen går väl ändå fram om man tänker bort clark 31 35's mailadress. Saken är den att den här låten finns inte i överflöd på youtube och de versioner jag hittat innehåller inte rätt text just där det känns som mest. Han ändrar helt version när han sjunger live ibland kan man tro. HAn har ju alltid varit sin egen på det viset. Sin egen kompis. En liten liten egen kompis.


Dag 184

184. Jag älskar den här bilden. Blobfish, whats öp?





Dag 183

183. Och det brustna hjärtat.

I år i en liten stad, inte så långt ifrån Malmö, firade en ung kvinna midsommar. Hon jobbade på midsommarafton och hade både kolleger och annat trevligt folk i sin närvaro. Efter en stunds trevligheter och god mat fick hon ont. Hon fick så fruktansvärt ont i hjärttrakten. Hon ursäktade sig och gick undan. Det dröjde inte länge innan övriga festdeltagare hörde henne vråla. Kvinnan bankade sig på bröstet så hårt att man kunde tro att hon var på väg att krossa sin egen bröstkorg. Hon skrek och slog och slog och skrek.

Ambulanspersonal dök upp, efter vad jag skulle kunna tro kvinnan upplevde som en evighet. De medicinskt utbildade personerna såg inte kvinnan som så pass sjuk att hon inte skulle kunna ta sig ut till ambulansen själv. Hon gick med svårighet och la sig på britsen. Hennes armar och ben hade börjat domna av och hon såg dubbelt. Ambulanspersonalen bad om legitimation och kvinnan tuppade av. Hennes hjärta slutade fungera och hon dog. Hon blev bryskt sliten tillbaka till livet av en defibrillator.

På sjukhuset väntade en hel uppsjö människor på hennes ankomst. Hon togs direkt in på operation där de öppnade hela hennes kropp. Hon dog på operationsbordet. Men hon överlevde. Efter några dagars medvetslöshet vaknade hon upp med en slang i halsen och stygn överallt. Läkarna sa att hon hade dött av brustet hjärta.

Det här är helt ofattbart och sant. En ung kvinna dör två gånger av brustet hjärta men överlever. Det var tydligen något kranskärl som hade brustit helt utan anledning. Ingen läkare kunde säga varför det hade hänt. Men hon lever.


Dag 182

182. Eftersom jag gillar mig själv så himla mycket så tänkte jag lyssna på den här låten i min egen ära. Föreslår att ni andra gör det samma. Lyssnar på den i min ära that is.


RSS 2.0